på bloggen har jag gjort. Bara så där ändå. Å nu tänker ja ta och börja skriva igen. Jag har faktiskt saknat bloggen lite. Har kommit på mig med att tänka att det borde jag få ner på "papper". Så nu kör jag igen.
Just nu tycker jag mest lite synd om mig själv. Ryggen som blev tillknycklad av B-G i tisdags gör ont. Jag som vill sitta och sy.
tex en till sån här väska. Den här köpte Anne, eller Dante kanske jag ska säga :-) Jag har ett gäng på gång, men det får ta den tid det tar. Jag har en ny dator sen sist och jag och den är inte alls sams.
så nu ger jag upp för nu, och försöker komma på hu jag ska behandla den.
Vi kom till Staffanskyrkan i tron att vi skulle på barndop. Alla satt på sina platser. Klockorna klämtade. Så började kantorn spela Mendelsohns brudmarsch.
Många häpna miner, många glada skratt, många glada tårar.
Vigseln mellan Johannes och Therese hölls av Johannes farmor, prästen Eva som kommit från Gotland. Tills sin hjälp hade hon sin väninna Harriet. (Eva till höger)
Efter vigselakten hölls dop för Line Maria Isola . Eva och Harriet höll även i det.
Här med Gudmor (och faster) Tove.
Kan själv....
Farfars mor, prästen Eva tänder Lines ljus.
Efter vigsel och dop akter tog stora tårt- och kakkalaset vid..
Massor av gott fick vi...
Huvudperson 1 Line Maria Isola, sötaste ungen i världen.
Huvudpersonerna 2 Johannes & Therese Stibe... Finaste brudparet i världen.(och gladaste)
Som en liten extra sak vill jag bara visa. Samma kyrka, samma dopklänning, men 50 år tidigare.
I mitten är det jag, Karin Helena, som hålls av mamman Gunnel.
Jag döptes också i Staffanskyrkan i precis samma klänning som Line döptes i i går.
till vänster Annika Karin med mamma Inger och till höger Jill Marie med mamma Margot.
Du har aldrig tänkt på att ha din praktik på nedervåningen sa jag när jag fick syn på honom, lite nära svimning efter att ha hasat mig upp för den långa trappen. Det finns en hiss, sa han och log så där rart.
VAD HAR DU GJORT ??? sa han när jag skulle lägga mig på bänken.. Har inte gjort nåt sa jag, det bara blidde. Hmmm kom det då från mannen med de magiska händerna. Sen masserade han, körde med ultraljud och till sist knycklade han ihop mig.. Inte alls så hemskt, bara överjävligt ont ibland. När jag gick därifrån kunde jag faktiskt gå riktigt hyfsad. Tack och lov för B-G ...
Malva gillar när jag har ont i ryggen.... antagligen för att jag är mer stilla då. Hon håller mig sällskap när jag ligger på säng eller soffa...
Nu ska jag försöka sova lite. Det blev lite dåligt med sömnen natten som var.
Minst en gång om dagen, sen i slutet av november har hon ringt mig. Hon var sjuk. I Februari var hon jublande glad. Allt var bra och hon var färdigbehandlad. Hon fortsatte ringa. En månad senare började allt om. I tre veckor har hon varit på sjukhus. Hon fortsatte ringa. Sista samtalet i måndags kväll. (möjligen söndag) Sen har det varit tyst. Otäckt tyst.
Sängen blev en dyr historia eftersom målningen lämnade en ond ryggoch ett besok hos kiropraktor efter sig.... Men lika glad är jag för det. Påslakanen är nya. Lite roligt vilka kommentarer jag fått om dom. Mamman frågade om jag hittat dom i en sopcontainer. Hon tyckte dom var hårda och verkade inte alls sköna. Annika sa, och nu citerar jag "sexiga snygga sidenlakan" Där ser man...
Åsså rådjuren då. Ja dom har jag inte i sängen, dom var på min gård nu i eftermiddags. Fina är dom. Kan också tala om att rådjur är väldigt svårt, ja nästan omöjligt om du kommer från Irak
...lära mig att min rygg inte vill att jag sitter på golvet o jobbar.TROR INTE DET. Som igår. Fram med färg och pensel. Hur roligt som helst. Jag gillar verkligen att måla. En lång stund satt jag på golvet och målade. Ingenting kände jag, men så i morse. Hujedamej vad ont det gjorde och hujedamej vad det känns nu. Massage, värme, promenad och vila har min dag bestått av. Målarprojektet fick sig ett avbrott, men mannen erbjöd sig att göra klart i morgon. När det är helt klart ska du få se. Jag har inhandlat lite rekvisita för att göra det hela ännu bättre :-) Ett litet avslöjande kan jag komma med, turkos och nån sorts brunt...
Den här bilden har ingenting me måleriet att göra, jag bara tycker mycket om den. Jag har döp den till "Tre kusiner och ett hav"
...att skriva lite oftare. Jag tycker ju om att skriva. Ska ta ner datorn och se om det blir bättre då. Nu går det många dagar utan att jag ens öppnar den.
Vad har hänt sen sist då?
Den mångåriga traditionen med Påskrundan/Konst på väg blev av i år också,på åpngfredagen, dock utan den ständige medresenären Hildegard. En vecka i Paris tog knäcken på det lilla livet, så hon stannade hemma för att pigga på sig. Min medresenär den här gången blev mannen. En fin dag i Uppland hade vi. Tänkte visa bilder från utställningarna vi såg, men jag får göra det en annan dag. Knas med överföringen... Av en av utställarna fick jag inspiration att gå hem och ta mer foton. Ska lägga ut bilder på min nadra blogg framöver, säger till när.
En ny tradition inleddes på Påskaftonen med besök på Konst på gångavstånd på Brynäs.
Massor av fint, en del mindre fint och minst inte alls fint...
I dag tog vi en tur till Uppsala, utan egentlig anledning. En fin dag blev det i Pelle Svanslös staden...
Tre dagar kvar på ledigheten har jag...gissa om jag njuter. I morgon fortsätter jag mitt målerrprojekt..
När vi skulle lasta bordet blev det problem. Det gick inte in. Jag surade en stund. Sen kom ngn på den geniala ideen att vi kunde ta det på taket. Jahaja, vi har inget tackräcke på vår bil. Hindrade det oss, nänä. Jag la en rosa fin filt på taket, mannen och syrrans man hivade upp bordet och knöt fast det med en fin knallgul tvättlina som fick gå rakt igenom bilen genom fönstren.
Väl hemma kom bordet på plats, en duk ströks och las på. (Ska bli roligt att se hur länge det tar innan första tassavtrycket syns på fina vita duken) Jag var glad och nöjd och tillockmed solen strålade.
... å sen har den stunden gått förbi. Det där jag skulle göra egentligen blir inte gjort. Inte ensam om det antar jag. Ta det här med bloggen. Tid har jag. Egentligen. Men jag ska bara....sen blir det försent, eller nåt.
Men eftersom mina två läsare lite försiktigt påpekat att jag är dålig på att uppdatera så får jag väl göra en insats.
Mannen är i Göteborg. På nåt. Och pratar för en massa människor. Och går på middag, med dans. Ku kille, han har väl aldrig dansat i hela sitt liv vad jag vet. Han åkte igår och kommer hem i morgon. Kul för honom.
I går var jag med syrran och hämtade lite möbler jag köpt och fått. På söndag ska jag hämta ett matbord och stolar, jag längtar. Syrran har ärvt ett "helt radhus". Lite konstigt att vara där utan att C var med. Men jag tror nog hon ler i sin himmel. Det mesta av det hon samlat på sig genom åren kommer till användning, vilket var hennes önskan.
En snabb sväng till syrrans barn o barnbarn hann vi med
att jag tillbringat min kväll på teatern...men nähäedå. En och en halv timmeutan paus kändes övermäktigt för mig som springer på toa hela tiden. Å så illamåendet på det. Jag har alltid mått illa av antibiotika, den här gången är inget undantag. Men jag står ut. Känns i allafall som att den funkar, lite bättre är jag allt.
Min kollega Sanna gav sig iväg till Thailand i dag. Löjligt tycker jag när det är så fint och skönt här hemma...Som den goda kamrat jag är kommer jag att på instagram skicka henne minst en uppdatering på vädret varje dygn, jösses vad glad och tacksam hon kommer att bli. Jag har inte talat om det för henne, så det kommer som en glad överraskning.
Det här är den allra första..Från hemma i min soffa.. Nu önskar jag en god natt...
har jag haft. Vägrar ha nån storfest trots vissa i min närhets tjat. Kalas fick det bli. Riktigt trevligt blev det också. Fler jäster än beräknat, men det var kul. Tack Åke och Bosse, ska bli intressant och se om de något perversa chilifrukterna växer hos mig. Presentkort på en fin handelsträdgård gör att jag kan handla vad jag vill där, tack Eva och Thomas och mamman. En stor tulpanbukett, (som fick mig att tänka på pappa som alltid kom med en sån), men som gjorde mig väldigt glad tackar jag Johannes, Theres och Line för. Tackar Annika som kom med en hemmagjord tavla och en underbar turkos kanna och en fin bukett att sätta däri.
Tänk att jag blev så firad på min 27:års dag. Vilken fin släkt jag har. Egentligen så fyllde jag ju inte igår, men det passade bäst att kalasa då.
yngsta släktmedlemmen Line på kalas hos Farmoster Karin
som heter duga har jag dragits med några dagar. Faktiskt så illa att jag varit hemma från jobbet. Grymt tråkigt, ingenting har jag kunnat göra, bara vilat och lyssnat lite på musik. I morgon är det jobb igen, det blir bra.
Jag var en sväng till affären i dag. Kändes konstigt med barmark och vattenpölar på parkeringen. Som det måste ha töat de här dagarna jag bara varit inne.Öch fåglarna kvittrar som galningar utanför fönstret. Lurade att det är vår ??? Ja, skulle tro det. Men lite skönt är det.
