e de en vanli da
nä de e ingen vanli da
för de e vårans bröllopsda
hurra
hurra
hurra




Love you always and forever





 

Take Care

Moder

Annika och jag var och fixade lite i Diversehandeln i dag. Vi skulle bara ta bort lite saker men plötsligt hade vi flyttat runt på det mesta. Ovanligt, nä inte direkt. Vi blev i allafall nöjda och trötta. Som ofta när vi är där och grejar fick vi besök. Bättan kom och fikade lite och köpte en bok och en trä mobil.
Jag fotade alla våra kaffekoppar som vi har i vårt lilla "cafe". Vi säljer ju dom också om någon vill ha och det är ju lite besvärligt att ha prislappar på alla när vi diskar dom med jämna mellanrum. Nu finns alla på en väldigt tydlig lista med bild och pris. Alla är inte till salu. Vi har egna favoriter som vi vill ha kvar. Lite roligt tyckte jag det var när Annika visade en kopp och sa att vi inte kan sälja den. Varför då sa jag. Det är din mammas favorit svarade hon....det visste inte jag :-)

Det här är inte min och inte mammans  favvo, men jag gillar den.

Nu ska jag på snigeljakt...sen Greys Anathomy.

Frid & Lycka

...hammock blev det. Jag bestämde allt. Mannen och ungen skulle absolut med, dom hade nåt väldigt viktigt dom skulle göra. Naturligtvis hade dom andra ideer om vad för hammock vi skulle ha. Men jag bestämde. För att pigg upp det svarta köpte jag en bit tyg och sydde två kuddar, åsså köpte jag två fleece filtar. Jag har provsuttit och den är superskön. Tyvärr gjorde blåsten att jag inte ville sitta så länge, men i morgon efter jobbet...

FRID & LYCKA

  

             http://www.youtube.com/watch?v=wJE0h1Ca0ac 

FRID&LYCKA

Jag har fotat min Tolvgudablomma lite underifrån... 

                                           
               
     
 


Än så länge ärdet bara två stänglar som blommar. Den vet sitt namn och sträcker sig stolt mot den blå himlen..




მშვიდობა და ბედნიერება

att jag berättat om mannens superklocka. Lyckligt berättade han att han fått användning av den i går. Han sprang nämligen vilse när han var ute på sin löprunda. Han vek tydligen av åt fel håll mitt på skogen. Men som väl var kunde klockan tala om för honom vart han varit när han kom hem. SUPERBRA, verkligen. 
JAG skulle vilja ha en klocka som kunde tala om för mig hur jag ska gå så jag inte behöver komma vilse. Men det är ju jag det.

Paqe & Lumturi

Jag fattade inte först vad mannen dillade om när han sa att det satt en piratkatt på vår farstukvist. Men sen förstod jag att det var Milou kopian som var här. Det är en katt som är på pricken lik Milou, lite mindre bara. Han har kommit och gått här i några år nu.



      


På den här bilden är Milou rakad i pannan efter ett veterinärbesök. Han hade varit i fajt, kanske med Piraten, och fått ett fult inflammerat sår som måste behandlas. Inte ovanligt om man heter Milou :-)


         FRID & LYCKA

kallar Anette en av våra besökares rullstol. Med den krockade jag in i Anette i dag så nu har hon ont i knät också. Hon har särskillt bett om att jag ska skriva det. Kanske kan jag ta en bild i morgon och visa. Det blir ju lixom tydligare hur ont man har om man kan visa ett stort blåmärke eller åtminstonde ett litet plåster. Jag har ju både Jesusplåster och Hallo Kitty plåster så jag får väl ge henne ett sånt så hon blir glad igen :-)
Nu hade ju inte jag tänkt tjata om Anette i varje inlägg, men eftersom hon ville bli omnämnd, eller rättare sagt att jag ska berätta vilken infernaliskt klantig människa jag är som gör illa henne hela tiden, så kom hon med igen. { }

I Mårtsbo, en liten skogsstig bort från stugan, finns en magisk plats. Vi kallar den gullvivsängen. En underbar liten glänta som varje vår/försommar var full av gullvivor. När jag var barn plockade vi jättebuketter med oss hem utan att det märktes att vi ens varit där.En av bönderna i byn använde ängen till nån sorts sådd, jag kommer inte ihåg vad. Nu är den igenväxt av sly och gräs, ingen använder den till något. Jag ska försöka komma dit en dag snart, förhoppningsvis hittar jag gullvivor då....

 

Det växer några i mina land här hemma och några i gräsmattan. De räcker inte till nån jättebukett, men jag är glad att dom växer hos mig....

Frid & Lycka

   
    

körsbär, plommon äpple och (tror jag) rosenapeln blommar. Äppelträden har precis börjat lite smått....

SNART....


                            Pace e Felicità

Fred & Lykke

Min symaskin. Ibland älskar jag den, ibland är den på väg ut genom fönstret. Den ska pysslas om och klemas med för att fungera. Samma som förra gången, ny tråd, ny nål åsså funkade den. Jag har sytt klart väskorna jag höll på med när den totalstrejkade i går kväll. Den här gången sydde jag i tyg från Sandersson. (Skickar en länk om du vill titta lite på vilka fina tyger dom har.)

http://www.engelskatapetmagasinet.se/shop/15/default.asp?page_id=5649&type=ecom3&sub_nr=104&id=872&log=true

FRID & LYCKA

...har jag skrattat....mycket. Tack Anette.
Lite dåligt samvete har jag för din överkörda fot. Vi får träna in lite bättre teknik så det inte händer igen. Det märkliga är att det bara är du som har fötterna i vägen. Jag har jobbat med många, alla med större fötter än du, ändå är det dina som blir överkörda. Det borde rimligtvis vara tvärtom. Men nu är det som det är och vi får hjälpas åt att undvika att det händer igen.

JAg har sytt lite i kväll, men jag och maskinen kommer inte överrens nu igen så inget blev färdigt. Kanske i morgon kanske.

Trött är jag, väldigt trött. Sovit dåligt och allergisk påverkan.
Nu är det sängen som hägrar och min bra bok. Lilla Stjärna.
     

                   
     

                     Síocháin agus sonas

LOVE

LOVE...

Trodde du också att det var "starren" som plötsligt slog till i dag på förmiddagen. Vita saker virvlade framför ögonen. Jag var på väg att ringa ögondoktorn en stund, men då sa Anette att det snöade. SNÖADE... Egentligen borde jag ringa ögondoktorn för att få en tid att mäta trycket i mina ögon, det var sju år sen jag gjorde det. Med med en smärre ögonfobi så glömmer jag lätt att det är dax. Besöket hos ögondoktorn då, när jag var där var läskig. Jag var livrädd och inte alls villig att titta på den där saken som kom mot ögat. Jag ryckte undan huvudet och blundade. När jag gjort så några gånger högg doktorn tag i mitt hår och höll fast huvudet så jag inte kunde ta bort det och av någon anledning vågade jag inte blunda. Så var det gjort. Men jag vill inte göra om det.

Bosse berättade att han klivit upp tidigt för att sitta på ett pass i skogen för att jaga Bock. Det behövde inte jag. Dom här två stod så snällt och tittade på oss i bilen.  Men jag är ju ingen Runar som skjuter från ett fönster, så dom fick springa vidare in i skogen. Vi såg en fin räv också på Mårtsbovägen. Bosse såg ingen bock, bara fåglar och älgar. 

                                        

                  Friður & Hamingja